Drafting i skidåkning kan ge nytt taktiktänk

Spara favorit 2 feb februari 2018
Jerry Ahrlin och Laila Kveli testar drafting i vindtunneln (testet ingick inte i datainsamlingen).

Hur mycket kraft och energi kan skidåkare spara genom att ligga bakom en annan åkare, så kallad drafting? Det studerar forskare vid Sport Tech Research Centre vid Mittuniversitetet. Resultatet kan innebära ett nytt taktiktänk inför tävlingar.

Det här är inget nytt, tänker ni, och får kanske direkt upp en bild i huvudet på Petter Northug där han kilometer efter kilometer ligger bakom den ledande åkaren. Tills det är några hundra meter kvar, då han lägger in en extra växel och spurtar först i mål.

Eller så tänker ni på cykling, där det är vanligt att använda sig av drafting. Åkarna turas om att cykla längst fram i klungan där luftmotståndet är som störst, bromskraften därmed högst, medan de bakomliggande lagkamraterna samlar kraft och energi.

Det nya är att det här aldrig har studerats förut inom längdskidåkning.

- En del tävlingsåkare inom skidåkningen använder nog drafting redan nu, exempelvis Petter Northug, men det är inte säkert att de förstår omfattningen och har inte helt tagit till sig taktiken. Det är kanske först när man ser siffror på det här som man också blir medveten om hur mycket kraft och energi man kan spara, säger Mats Ainegren, lektor i sportteknologi vid Sports Tech Research Centre.

I samarbete med andra forskare från universitet i Finland och Österrike så påbörjade han sin studie våren 2017. Under året har 20 elitåkare; 10 män och 10 kvinnor, varit i Sports Techs vindtunnel och deltagit i experimenten. De har åkt i olika hastigheter och turats om att dra varandra. Resultatet visar bland annat att hastigheten har en stor påverkan på hur mycket energi man sparar. Om hastigheten dubblas ökar luftmotståndet fyra gånger så mycket. Ju högre hastighet, ju mer fartvind, ju mer luftmotstånd och ju mer energi att spara.

- Det ger ingen betydande energivinst att ligga bakom andra i motionshastighet, de stora vinsterna finns vid elitens tävlingshastighet, konstaterar Mats Ainegren.

Han förklarar hur det går till i cyklingen, som man sedan kan dra paralleller till i skidåkningen:  En cyklist som kör på en horisontell väg har två krafter att ta hänsyn till, rullmotstånd och luftmotstånd. Cyklar man sakta är det ingen större ansträngning att cykla på plan väg, men ju snabbare man cyklar ju mer luftmotstånd möter man. Till viss del även ökat rullmotstånd, men inte alls i paritet med det ökade luftmotståndet. Ju snabbare man cyklar, ju mer kraft och energi tar det och det kan till största delen tillskrivas fartvinden. Kan man då ligga bakom den som kämpar mot största delen av vindmotståndet kan man spara en hel del energi, som sedan kan användas när det är dags att vinna loppet.

- Vi undersöker samma sak fast i skidåkning. Nu är det inte riktigt samma höga hastigheter på skidor som på cykel, men principen är den samma och vinsten betydande. Du vill ha en så hög hastighet som möjligt men en så låg energikostnad som möjligt.

Spelreglerna kan ändras

- I framtiden behöver det inte bara handla om vem som är starkast i ett lopp, det kan handla om vem som är bäst taktiskt, säger Mats Ainegren.

Han ger ett exempel på Niklas Jonssons silvermedalj på 5-milen i Nagano -98, där storfavoriten Björn Dählie tog guld. Dählie startade 30 sekunder bakom svensken, som snart var ikappåkt men tog rygg på norrmannen och låg i dennes kölvatten i flera mil. Norrmannen fick därmed ta merparten av luftmotståndet medan svensken kunde åka lika fort men med mindre energiförbrukning. På de sista kilometerna gick svensken förbi och drog ifrån. Det räckte ändå inte till en guldmedalj, men det kan det göra för åkare i framtiden med liknande taktik.

- Åker man smart kan man placera sig före andra åkare, kanske till och med vinna loppet mot de som brukar vara starkare. Så är det, säger Mats Ainegren.

Vilken typ av lopp det handlar om, till exempel masstart eller individuell start som går i ett eller flera varv, hur man startar i förhållande till andra åkare och hur banan är kuperad, har stor påverkan på hur mycket man kan använda sig av drafting. Är det många och långa uppförsbackar så har draftingen inte samma effekt som i lättåkta partier eftersom hastigheten går ned och största delen av det totala motståndet som skidåkaren jobbar mot utgörs av tyngdkraften. Man sparar inte heller så mycket energi att ligga bakom i branta utförsbackar, däremot kan man tjäna hastighet, tid och placeringar genom att ta sig förbi andra framförvarande åkare som klyver vinden. Om det snöar eller inte kan också påverka friktionen,  och farten och luftmotståndets inverkan på prestationen.

Det handlar hela tiden om att göra rätt val och lägga upp en bra taktik efter dagens förutsättningar.

Mätningar av framåtdrivande kraft i stavarna, energiomsättning samt den bromsande kraften från rullmotståndet och fartvinden.

Finns mer att studera


Jämfört med cykling är skidåkning en individuell sport. I cykling tävlar man ofta i lag och hjälps åt att hålla hög hastighet samtidigt som åkarna turas om att ligga i längst fram och ta det tunga luftmotståndet. Hela laget färdas i en mycket högre hastighet än de har kapacitet till individuellt. Att man åker på liknande sätt inom skidåkningen är faktiskt inte alls omöjligt.

- Det är svårare inom skidsporten att åka så, men man kan ju alltid försöka. Däremot kan man inte vara säker på att andra skidåkare inte tränger sig in i klungan och sparar energi genom att ligga där.

Mats Ainegren är säker på att resultaten från studien vid Sports Tech Research Centre kommer leda till ett mer taktiskt upplägg kring aktuella tävlingar framöver. Just nu skrivs det på två vetenskapliga publikationer där målet är att båda ska vara publicerade senast i slutet av 2018.

Redan nu finns funderingar på ytterligare studier. Nu har forskarna studerat effekten av drafting när man kör klassisk stil. Men vad händer om man kör fristil? Hur påverkas skidskyttar som bär på vapen? Och dessutom, hur bör man agera när man åker framför de andra – kan man på något sätt ändra sin åkteknik så man kan minska fördelen de bakomliggande får? Om man till exempel får Northug i ryggen?

- Vi är långt ifrån färdiga här, konstaterar Mats Ainegren. 


Relaterade sidor:

  • Ny teknik lyfter fram tekniken i OS

    14 februari - 2018

    Idag handlar förberedelserna inför OS om mer än stenhårda fys-pass, kostlära och mental träning. De senaste åren har utvecklingen...

  • FORIC start för nya doktorander

    14 februari - 2018

    Den 8-9 februari samlades våra nya doktorander inom forskarskolan FORIC tillsammans med sina handledare inom akademin och näringslivet...

  • Vägen till OS-guld

    13 februari - 2018

    Vägen till OS-guld går via Vintersportcentrum. Så låter rubriken när tidningen Universitetsläraren beskriver Nationellt vintersportcent...

  • Guldlabbet som testar vintersporteliten

    06 februari - 2018

    Nationellt vintersportcentrum vid Mittuniversitetet är olympiskt testcentrum där idrottseliten utvärderar sina prestationer. Allt för...

  • SVT:s Johanna Ojala testar OS-sprinten

    06 februari - 2018

    Det är tredje OS i rad som längdlandslaget kan träna på OS-banorna i labbmiljö. Johanna Ojala frågar ut herrlandslagets tränare Ola...

  • Sensorstester ska ge fler medaljer

    02 februari - 2018

    Genom avancerade sensortester kan forskarna mäta exakt var på en bana en skidåkare tappar eller ökar i fart. På så sätt kan...

  • Konstruerad hjärna för ännu bättre säkerhetsutrustning

    02 februari - 2018

    Vad händer i hjärnan vid ett kraftigt slag mot huvudet? Ingen vet, men genom tester kan forskarna åtminstone utröna hur fort eller hur...

  • HC Holmberg – professor, entreprenör och uppfinnarjocke

    02 februari - 2018

    Han beskrivs som en mirakelman och längdskidåkningens uppfinnarjocke. Han har utarbetat en framgångsrik bantningsmetod,...

  • Unika sensortester ska vässa skidlandslagen

    24 januari - 2018

    Nationellt Vintersportcentrums projekt Internet of Sports genomför under veckan unika tester där skidåkare utrustas med speciella...

  • Formtoppning

    23 januari - 2018

    Ingemar Stenmark, en av våra guldolympier sa: ”det är underligt att ju mer jag tränade desto mer tur hade jag”, vilket indikerar att...

Tillabaka till toppen
Stäng meny
Favoriter /globalnavigation/closemenu